I basutställningen om textilindustri möter besökarna en spännande berättelse från industrialiseringens samhällsomvandling till dagens innovationsmiljöer. Utställningen är en dramatisk iscensättning av den lokala utvecklingen i Borås och Sjuhärad speglad i de villkor som präglar dagens masstillverkning utomlands.
Fabriken utgör utställningens hjärta. På textilmaskinerna visas hur processen går till från fiber till färdigt tyg. Dunket från maskinerna och doften av olja är närvarande i hela lokalen. Människors arbete, liv och strävan efter bättre villkor både historiskt och idag är centralt för berättelsen.
Omstörtande industrialisering och teknisk utveckling ger förutsättningar för en blomstrande industri. Konsumtion och miljöfrågor problematiseras och besökarna får möjlighet till egen reflektion. Naturligtvis ges även en inblick i vad textilindustrin kan representera idag med forskning och utveckling som central ingrediens. Textil Kraft är utställningen om textilindustrins betydelse, stora bredd och många sidor – här och då, där och nu.
Årets Utställning 2016
Textil Kraft belönades med utmärkelsen Årets utställning 2016! Juryns motivering:
"Relevant och högaktuellt synar och medvetandegör utställningen Textil kraft konsumtionens olika sidor utifrån textilindustrin. Med jämförelser och paralleller mellan här och då samt där och nu bidrar utställningen till att förstå historien, omvärlden och dess relation till samtiden. En robust och skarp utställning som ger en stark samtidsrelevans genom att spegla lokal historia och utveckling mot global nutid samt konsekvenserna av massproduktion och masskonsumtion av textilier."
Utmärkelsen delas årligen ut av föreningen Forum för utställare. Genom priset är Textilmuseets utställning Textil Kraft erkänd som Sveriges bästa utställning 2016!
Digitalt material: Från bomullsbal till färdig väv
Kardmaskin, sträckmaskin, slubb, selfaktor, jacquardvävstol, rundstickmaskin – det finns otaliga maskiner för textilindustrins många tillverkningsmoment. En stor samling textilmaskiner visas i Textil Kraft. Här presenterar vi hur maskinerna gör om bomull till färdig väv:
Kardmaskin
Det första steget för att göra garn av bomull är att karda materialet. Bomullen levereras till fabriken i en hårt packad bal. Innan bomullen kan läggas i kardmaskinen måste den rensas och rivas upp till vadd.
I kardan rivs fibrerna upp och bearbetas till ett tunt flor, som förs ihop till en bomullssträng. Bomullssträngen som kommer ut är mer än hundra gånger mer finfördelad och utsträckt än vadden som matades in.Kardmaskinens roterande delar väger cirka ett ton, vilket gör att det tar lång tid att starta och stoppa maskinen. Det är därför en av textilindustrins farligaste maskiner, om man skulle fastna med fingrarna.
Maskinen på filmen är tillverkad 1936 av Tweedales & Smalley i Manchester och har tidigare använts i undervisningen på Textilinstitutet i Borås, föregångare till Textilhögskolan.
Selfaktor
Nästa steg för att få en tråd är att ta bomullssträngen genom en sträckmaskin, som sammanlägger fibrerna parallellt och gör materialet ännu tunnare.
Därefter går man till nästa moment: slubbning eller förspinning. Slubben fortsätter att tunna ut materialet och parallellisera bomullsfibrerna. Här vrids också den blivande tråden, så den blir starkare och redo för att spinnas.
Nu kan garnet spinnas. En selfaktor är en spinnmaskin med spindlar som sitter på en rörlig vagn. Namnet selfaktor kommer från engelskan self-acting, syftande på att maskinen är självgående. En annan typ av spinnmaskin kallas för ringspinnmaskin.
Selfaktorn som visas i filmen står på Textilmuseet i Borås. Den köptes på 1940-talet av trikåföretaget SFT/Eiser. Den är tillverkad i Chemnitz i Tyskland, mitt under andra världskriget. För att få plats på museet har maskinen förkortats ordentligt – från början var den 28 meter lång!
Revolvervävstol
Tråden blir till tyg genom vävning, stickning eller annat teknik. I vävstolen förs ett inslagsgarn fram och tillbaka genom varptrådarna med hjälp av en skyttel. På gamla industrivävstolar var ett arbetskrävande moment att byta ut skyttlar som fick slut på garn. Därför blev revolvervävstolen (som visas på filmen) en viktig uppfinning: den har ett roterande magasin med skyttlar, så att dessa fylls på automatiskt.
Vävstolen i filmen är från 1920 och tillverkades i England av Hattersley Ltd (men skaftmaskinen ovanpå är från schweiziska Stäubli). Den användes tidigare på Ragos Yllefabrik i Borås.
